Karta - Minareten och fornlämningarna i Jam (Jām)

Minareten och fornlämningarna i Jam är ett världsarv i västra Afghanistan, intill floden Hari Rud. Platsen ligger i distriktet Shahrak i provinsen Ghur. Här står världens nästa högsta minaret, 62 meter hög, omgiven av berg som når en höjd uppemot 2400 meter. Den uppfördes på 1190-talet, helt i tegelsten. Minareten är känd för dess slingrande tegel, stuckaturer och glaserade keramiska dekorationer bestående av alternerande band av Kufisk (fornarabisk) kalligrafi och geometriska mönster. Kalligrafin består av verser från den 19:e suran Mariam i Koranen.

Minareten, ligger i ett trångt pass med omgivande berg som når upp till 2 400 meter och är sannolikt byggt för att fira Ghuriddynastins seger över Ghaznevidväldet på 1100-talet.

Den cirkulära minareten vilar på en åttakantig bas, har två träbalkonger och toppas av en lanternin. Dess allmänna utseende har en slående likhet med minareten i Ghazni, uppförd av Masud III.

Minareten tros ha varit en direkt inspiration för Qutb Minar i Delhi, som också uppfördes av Ghuriddynastin. Näst efter Qutb Minar i Dehli, Indien, är Minareten i Jamp den näst högsta i världen.

Minareten i Jam tillhör en grupp om cirka 60 minareter och torn byggda i Centralasien, Iran och Afghanistan mellan 1000-talet och 1200-talet. Minareterna tros ha byggts för att symbolisera Islams seger, medan tornen var landmärken eller utsiktstorn. Den senare användningen kan ha varit en anledning till att de fick stå kvar när mongolerna förstörde den omkringliggande staden.

I landskapet omkring Jam finns även ruinerna efter ett palats, befästningar, keramikugnar och en judisk gravplats och har föreslagits vara lämningarna efter den förlorade staden Firuzkuh, Afghanernas huvudstad under medeltiden.

Fornlämningsområdet i Jam nominerades framgångsrikt som Afghanistans första världsarv 2002. Den sattes samtidigt upp på listan över hotade världsarv på grund av minaretens dåliga skick och resultatet av fornminnesplundringar på platsen.